en blondins dumma liv i ord -

jag fick en förfrågan på facebook.. efter några minuter hoppade chatten till. det var du som skrev. kom från ingenstans. visste inte vem du var, jag visste ingenting om dig. du sa att du hittade mig på bilddagboken & la till mig för att jag såg bra ut. efter några minuters snacks å kom vi fram till att vi sågs på dreamhack winter 2010. vi hade till&med kramat varandra? det var som en chock. hur kan det hända? .. jag satt å pratade med en person jag verkligen inte kände, ändå hade jag nuddat honom, det var crazy. även fast det var lite halvgalet så fortsatte vi prata. du skaffade en skype till mig, så att vi skulle kunna höra varandras röster. det var riktigt segt i början, eller iallafall för mig.. som aldrig användt rösten till datorn innan.. men det funkade ju det med, tillslut! vi pratade varje dag, & väldigt länge. ibland långt in på natten.. men det var bara skönt, jag hade skaffat en riktigt bra vän! .. juste, en vän! det var ju bara det jag kände för dig? du hade den finaste insidan jag någonsin sett hos en kille, kan knappt fatta det själv. du brydde dig så mycket, även om vi bara snackat någon vecka?! men som sagt, jag kände bara att du var som en god vän för mig! det gick några dagar å jag slutade helt plötsligt svara dig på skype/msn/facebook.. tänker jag efter nu så vet jag inte varför jag gjorde det misstaget, eftersom det har gett mig konsekvenser. jag var kär, eller kär tror jag inte. men jag tyckte om en annan kille.. & då tyckte jag att det kändes konstigt att skriva till dig på ett sånt sätt som ja gjorde till en annan, för det är ju inte den personen jag egentligenär..jag föredrar EN. jag visste inte att du tycke mer om mig än vad jag tycke om dig. eller tycke om varandra på olika sätt. det var min syster som frågade mig varje dag: ''sanna, hur är det mellan dig & max?'' , ''du vet väl att han tycker om dig?'' , ''du kan inte göra som du gör, bara ignorera honom!'' jag ignorerade inte bara honom.. utan även min egna syster, hennes ord var så jävla tomma när dom kom från hennes mun in i mina öron. jag lyssnade inte på något. mina känslor tog över, jag tyckte om den där andra personen. tillslut så träffade jag den där andra killen & blev utnyttjad, ja precis så var det. det fick mig att känna mig som en fis i rymden, verkligen som luft. jag gick ner i depression i en vecka ungefär. jag visste inte vad jag skulle ta mig till eller vad jag skulle göra, jag kände mig så jävla värdelös. men han fortsatte skriva till mig, men just då hade jag ingen lust att vara social eller överhuvudtaget bry mig. till en dag då linda kom fram till mig igen: ''sanna, jag vet att du mår dåligt.. du vet ju var jag sa! han var en idiot, snacka med max. han behöver dig & du behöver honom'' , jag minns dom orden så väl. hon sa dom till mig när vi va ute på en promenad, eftersom jag var tvungen att komma ut. jag gick tillbaka till honom. jag har aldrig aldrig aldrig känt mig så ''älskad'' utav någon som jag kände mig just då av honom, det är sant. det var som om mitt hjärta började slå igen!? han hade stannat där å väntat på mig, på något sätt? även fast jag betett mig som en idiot.. sen sa han: ''sanna, jag lämnar dig inte förrens du säger att jag ska dra åt helvete'' , å det har du inte gjort heller. än idag så är du här vid min sida. jag kan knappt fatta det själv, jag nästan utnyttjade dig? kom tillbaka till dig för att jag behövde någon. med det var som att du godkände det. att allt var okej. jag är så glad för det. just nu, idag.. då är du en stor del av mitt liv. som jag sagt innan.. jag tänker på dig när ja vaknar, mitt på dagen, när ja ska sova & även i mina drömmar. ibland kan jag känna att jag hade tur som blev utnyttjad utav den där andra, annars hade jag inte haft dig idag. ellerhur? det var jävligt idiotiskt det jag gjorde mot dig, men alla gör misstag & klantar sig ibland. visst är det så?! .. jag kan inte rå för det, men jag tycker så himlans mycket om dig, Max ♥