❤
färdig med inlämningen som ska vara inne imorgon.. hur bra?
är även ledig hela dagen imorgon eftersom att rektorn bytt ut massa lektioner mot imorgon, krånglat & haft sig så jag har egentligen ba 'försäljning och service' imorgon.. men det slipper vi eftersom en timme i skolan är fett onödigt.. hur gött?
Till dig:
jag vet att vi haft det svårt den senaste tiden & att jag har försökt att skriva av mig ett antal gånger här. men jag vet inte riktigt om det hjälpt oss? du tar inte åt dig utav det jag skriver, och även om det är bokstäver så kommer det direkt från hjärtat ändå. det känns så meningslöst att skriva detta eftersom jag vet att du inte tar in något utav det jag skriver, du kanske inte ens läser detta? men hur som helst så är det iallafall skönt för mig att jag kan berätta för någon hur jag känner mig. för jag tror faktiskt inte att du förstår hur jobbigt jag har det, hur svårt det är för mig att ha detta i huvudet hela tiden, hur hårt det tar på mig att du gjort detta.. att du valt denna vägen. jag tänker på detta minst en gång om dagen: -kommer det bli som förr? -kommer hon komma tillbaka? -hur kommer detta överhuvudtaget att sluta? jag vill så gärna ha svar på det.. så att jag vet om jag ska fortsätta eller sluta kämpa. för jag orkar faktiskt inte längre snart. förut var det vi hela tiden, det var vi varje dag från 3an till 1an. det skulle vara så till slutet. vi hade såna planer framför oss, allt vi skulle göra.. jag förstår inte hur du kan kasta bort allting så lätt? Amanda fattar du inte vad som håller på att hända? fattar du inte att allting kommer rasa samman snart? jag vill veta hur du tänker, hur du tycker.. du berättar ingenting för mig längre. det finns bara en i ditt huvud och det är han.. varför Amanda? varför? jag vet alla gånger du sagt till mig ''du kommer alltid att gå före alla killar jag kommer träffa'' vad hände egentligen med dom orden? min kraft är snart slut, för du lyssnar inte på mig längre! du kan inte ens slösa några timmar extra på mig varje dag för att du ska umgås med han. jag börjar tro mer å mer på att han är viktigare än vad jag är.. jag tror faktiskt det. det är som om han paxat dig i alla år framöver, är det så?! jag orkar faktiskt inte mer amanda, även om jag ser stark ut.. och kanske inte visar hur ledsen jag är när vi träffas.. så är mina ögon tårfyllda från morgon till kväll.. innerst inne. -För hur överlever man att förlora en del av sig själv? jag tror inte att jag kan göra det, jag är inte tillräckligt stark för det. jag hoppas att du för en gång skull förstår hur jag känner, hur sårad du gjort mig, hur många tårar jag fällt på grund av att han tagt över dig.. snart kommer jag vara så hård att låta dig välja, för jag orkar faktiskt inte vara nummer 2 längre, jag orkar inte det. -Hellre utan dig, än att vara en i mängden. Du lovade att det skulle vara du & jag, jag & du Amanda.. men du ljög! fan vad ont det gör..
vill vara med dig, vill inte ha någon annan..
är även ledig hela dagen imorgon eftersom att rektorn bytt ut massa lektioner mot imorgon, krånglat & haft sig så jag har egentligen ba 'försäljning och service' imorgon.. men det slipper vi eftersom en timme i skolan är fett onödigt.. hur gött?
Till dig:
jag vet att vi haft det svårt den senaste tiden & att jag har försökt att skriva av mig ett antal gånger här. men jag vet inte riktigt om det hjälpt oss? du tar inte åt dig utav det jag skriver, och även om det är bokstäver så kommer det direkt från hjärtat ändå. det känns så meningslöst att skriva detta eftersom jag vet att du inte tar in något utav det jag skriver, du kanske inte ens läser detta? men hur som helst så är det iallafall skönt för mig att jag kan berätta för någon hur jag känner mig. för jag tror faktiskt inte att du förstår hur jobbigt jag har det, hur svårt det är för mig att ha detta i huvudet hela tiden, hur hårt det tar på mig att du gjort detta.. att du valt denna vägen. jag tänker på detta minst en gång om dagen: -kommer det bli som förr? -kommer hon komma tillbaka? -hur kommer detta överhuvudtaget att sluta? jag vill så gärna ha svar på det.. så att jag vet om jag ska fortsätta eller sluta kämpa. för jag orkar faktiskt inte längre snart. förut var det vi hela tiden, det var vi varje dag från 3an till 1an. det skulle vara så till slutet. vi hade såna planer framför oss, allt vi skulle göra.. jag förstår inte hur du kan kasta bort allting så lätt? Amanda fattar du inte vad som håller på att hända? fattar du inte att allting kommer rasa samman snart? jag vill veta hur du tänker, hur du tycker.. du berättar ingenting för mig längre. det finns bara en i ditt huvud och det är han.. varför Amanda? varför? jag vet alla gånger du sagt till mig ''du kommer alltid att gå före alla killar jag kommer träffa'' vad hände egentligen med dom orden? min kraft är snart slut, för du lyssnar inte på mig längre! du kan inte ens slösa några timmar extra på mig varje dag för att du ska umgås med han. jag börjar tro mer å mer på att han är viktigare än vad jag är.. jag tror faktiskt det. det är som om han paxat dig i alla år framöver, är det så?! jag orkar faktiskt inte mer amanda, även om jag ser stark ut.. och kanske inte visar hur ledsen jag är när vi träffas.. så är mina ögon tårfyllda från morgon till kväll.. innerst inne. -För hur överlever man att förlora en del av sig själv? jag tror inte att jag kan göra det, jag är inte tillräckligt stark för det. jag hoppas att du för en gång skull förstår hur jag känner, hur sårad du gjort mig, hur många tårar jag fällt på grund av att han tagt över dig.. snart kommer jag vara så hård att låta dig välja, för jag orkar faktiskt inte vara nummer 2 längre, jag orkar inte det. -Hellre utan dig, än att vara en i mängden. Du lovade att det skulle vara du & jag, jag & du Amanda.. men du ljög! fan vad ont det gör..
vill vara med dig, vill inte ha någon annan..
Kommentarer
Postat av: amanda
Ja släpper inte dig och det vet du!
och det är dig ja vill vara med , dig ja vill vara med tills ja dör! ,
Ja vet att allt e fuckt up med mina cp föräldrar , och det är mest för det. Ja har mått dåligt av alla dom orden du har sagt till mig ,och det är mest drf jag har varit så off , ja har inte vetat va jag ska göra , gråtit varje gång ingen ser på för ja vet inte ett skit om mitt liv längre.
Och sanna tror du också inte skulle vetat va du skulle ha gjort om ja kallade dig saker sa att du skulle dra åt helvete å massa, men ja försöker glömma det , försöker börja om på nytt , men det verkar ta ett tag för dom orden förstörde mig helt! ,
Men ja älskar dig sanna...<3
Trackback
